Vår historia

Läs mer

Gotlands Stadsmissions historia sträcker sig tillbaka till år 1881. Historiskt sett är vi faktiskt Sveriges näst äldsta Stadsmission – bara Stockholms Stadsmission är äldre. 

1881
Tillsammans med biskop Lars Anton Anjou tar prinsessan Eugénie 1881 initiativet till Visby Stadsmission. Eugénie, som på grund av sin vacklande hälsa tillbringar somrarna på Gotland, noterar att det vid denna tid finns en stor klyfta mellan välbärgade familjer och mindre bemedlade på ön. En söndagsskola startas direkt, där undervisningen leds av stadsmissionären, pastorn Nils August Youngberg. Mellan 250 och 500 barn utbildas i söndagsskolan per år. Prinsessan bidrog årligen fram till sin död 1889 med ett fast belopp till Stadsmissionens hjälpverksamhet.
1890
Syföreningen, som fortfarande finns kvar, bildades redan innan innan själva Stadsmissionen av prinsessan Eugénie. Syföreningen och dess verksamhet blev ett viktigt ekonomiskt stöd för Stadsmissionen ända fram till våra dagar, där deltagarna sydde och producerade alster som såldes varje år där pengarna gick till behövande. Syföreningen var från början en del av Visby Stadsmission, men är idag en egen fristående förening.
1900
Tjänsten diakonissa införs i Stadsmissionen. Diakonissans uppdrag är att besöka, hjälpa och trösta fattiga och sjuka. 
1942
För att bidra med trevnad för Gotlands äldre startar Stadsmissionen “De gamlas utfärd”, en årlig bussutflykt där den som är mindre bemedlad får besöka turistattraktioner och bjudas på middag. Utflykten, som lockar omkring 100 besökare per år, fortsätter i många år. 
1952
Sommarhemmet vid Axelsro skänks till Stadsmissionen av Visby domkyrkoförsamling. Redan årtiondena innan har sommarhemmet varit en plats för sommarvistelse och rekreation för äldre gotlänningar, och gick då under namnet “Åldersro”. Stadsmissionen tar över ägandet av fastigheten även om sommaraktiviteterna på Axelsro fortsätter att arrangeras mestadels av domkyrkoförsamlingen.  
1967
Under andra halvan av 1900-talet stärks banden alltmer mellan Stadsmissionen och Visby domkyrkoförsamling. År 1967 begär Stadsmissionen att bli en del av Svenska Kyrkans diakoninämnd, samtidigt som Visby Stadsmission fortsätter vara en självständig förening med möjlighet till rörlighet och beredskap vid akut uppkomna hjälpbehov.  
2000
Under början av 00-talet har Stadsmissionen en blygsam egen verksamhet och fokuserar på att bidra genom att upplåta Axelsro till sommaraktiviteter för ungdomar och äldre i regi av Visby domkyrkoförsamling, som står för huvuddelen av den operativa diakoni- och stödverksamheten.   Två återkommande inslag som Stadsmissionen arrangerar och bekostar är en julfest och en vårfest med mat, föredrag och musikunderhållning i domkyrkoförsamlingens församlingshus. Serverar gör traditionsenligt medlemmar ur Syföreningen.  Stadsmissionen stödjer under dessa år härbärget Birkagården i Visby genom en summa pengar. 
2008
På initiativ av domprost Mats Hermansson genomgår Stadsmissionen en rekonstruktion och får en nytändning.  Efter ett antal års dvala valdes en ny styrelse som genast började arbeta och utredde vad Stadsmissionen skulle satsa på, och vad som skulle hända med den egna fastigheten Axelsro. Resultatet blev att rusta upp Axelsro till ett modernt akutboende och som plats för utflykter. Inriktningen togs också att driva mer egen verksamhet, men gärna i samverkan med andra aktörer, som Röda Korset och domkyrkoförsamlingen.
2011
Stadsmissionen köper huset med gamla Folktandvården i Visby för 2,6 miljoner kronor för att omvandla det till Träffpunkt Gråbo. Året därpå, den 12 maj 2012, invigs Träffpunkten med Stadsmissionen som fastighetsägare och Röda Korset som fyller huset med verksamhet. Initiativet görs för att man de senaste åren sett att stadsdelen Gråbo varit i behov av en social mötesplats.
2014
Sommarhemmet vid Axelsro renoveras, byggs om och får den planlösning som finns idag. Kort därefter används huset till boende för EU-migranter som kommit till Gotland för att tigga. 
2024
Biskop Erik Eckerdal initierar tillsammans med domprost Anna Lundgren att ombilda Stadsmissionen på Gotland för att stärka det diakonala arbetet på ön och utöka samverkan mellan pastoraten på ön – som är medlemmar i Stadsmissionen. Beslutet föregås av en utredning utförd av en projektgrupp och styrelsen i Visby Stadsmission, som kommer fram till att Stadsmission bör drivas som en affärsmässig aktör med egen operativ stödverksamhet i nära samverkan med kyrkans diakoner för att stävja de sociala problemen i det gotländska samhället. Visby Stadsmission byter namn till Gotlands Stadsmission och ska utifrån det vara en resurs för behövande på hela Gotland.
1881
Tillsammans med biskop Lars Anton Anjou tar prinsessan Eugénie 1881 initiativet till Visby Stadsmission. Eugénie, som på grund av sin vacklande hälsa tillbringar somrarna på Gotland, noterar att det vid denna tid finns en stor klyfta mellan välbärgade familjer och mindre bemedlade på ön. En söndagsskola startas direkt, där undervisningen leds av stadsmissionären, pastorn Nils August Youngberg. Mellan 250 och 500 barn utbildas i söndagsskolan per år. Prinsessan bidrog årligen fram till sin död 1889 med ett fast belopp till Stadsmissionens hjälpverksamhet.
1890
Syföreningen, som fortfarande finns kvar, bildades redan innan innan själva Stadsmissionen av prinsessan Eugénie. Syföreningen och dess verksamhet blev ett viktigt ekonomiskt stöd för Stadsmissionen ända fram till våra dagar, där deltagarna sydde och producerade alster som såldes varje år där pengarna gick till behövande. Syföreningen var från början en del av Visby Stadsmission, men är idag en egen fristående förening.
1900
Tjänsten diakonissa införs i Stadsmissionen. Diakonissans uppdrag är att besöka, hjälpa och trösta fattiga och sjuka. 
1942
För att bidra med trevnad för Gotlands äldre startar Stadsmissionen “De gamlas utfärd”, en årlig bussutflykt där den som är mindre bemedlad får besöka turistattraktioner och bjudas på middag. Utflykten, som lockar omkring 100 besökare per år, fortsätter i många år. 
1952
Sommarhemmet vid Axelsro skänks till Stadsmissionen av Visby domkyrkoförsamling. Redan årtiondena innan har sommarhemmet varit en plats för sommarvistelse och rekreation för äldre gotlänningar, och gick då under namnet “Åldersro”. Stadsmissionen tar över ägandet av fastigheten även om sommaraktiviteterna på Axelsro fortsätter att arrangeras mestadels av domkyrkoförsamlingen.  
1967
Under andra halvan av 1900-talet stärks banden alltmer mellan Stadsmissionen och Visby domkyrkoförsamling. År 1967 begär Stadsmissionen att bli en del av Svenska Kyrkans diakoninämnd, samtidigt som Visby Stadsmission fortsätter vara en självständig förening med möjlighet till rörlighet och beredskap vid akut uppkomna hjälpbehov.  
2000
Under början av 00-talet har Stadsmissionen en blygsam egen verksamhet och fokuserar på att bidra genom att upplåta Axelsro till sommaraktiviteter för ungdomar och äldre i regi av Visby domkyrkoförsamling, som står för huvuddelen av den operativa diakoni- och stödverksamheten.   Två återkommande inslag som Stadsmissionen arrangerar och bekostar är en julfest och en vårfest med mat, föredrag och musikunderhållning i domkyrkoförsamlingens församlingshus. Serverar gör traditionsenligt medlemmar ur Syföreningen.  Stadsmissionen stödjer under dessa år härbärget Birkagården i Visby genom en summa pengar. 
2008
På initiativ av domprost Mats Hermansson genomgår Stadsmissionen en rekonstruktion och får en nytändning.  Efter ett antal års dvala valdes en ny styrelse som genast började arbeta och utredde vad Stadsmissionen skulle satsa på, och vad som skulle hända med den egna fastigheten Axelsro. Resultatet blev att rusta upp Axelsro till ett modernt akutboende och som plats för utflykter. Inriktningen togs också att driva mer egen verksamhet, men gärna i samverkan med andra aktörer, som Röda Korset och domkyrkoförsamlingen.
2011
Stadsmissionen köper huset med gamla Folktandvården i Visby för 2,6 miljoner kronor för att omvandla det till Träffpunkt Gråbo. Året därpå, den 12 maj 2012, invigs Träffpunkten med Stadsmissionen som fastighetsägare och Röda Korset som fyller huset med verksamhet. Initiativet görs för att man de senaste åren sett att stadsdelen Gråbo varit i behov av en social mötesplats.
2014
Sommarhemmet vid Axelsro renoveras, byggs om och får den planlösning som finns idag. Kort därefter används huset till boende för EU-migranter som kommit till Gotland för att tigga. 
2024
Biskop Erik Eckerdal initierar tillsammans med domprost Anna Lundgren att ombilda Stadsmissionen på Gotland för att stärka det diakonala arbetet på ön och utöka samverkan mellan pastoraten på ön – som är medlemmar i Stadsmissionen. Beslutet föregås av en utredning utförd av en projektgrupp och styrelsen i Visby Stadsmission, som kommer fram till att Stadsmission bör drivas som en affärsmässig aktör med egen operativ stödverksamhet i nära samverkan med kyrkans diakoner för att stävja de sociala problemen i det gotländska samhället. Visby Stadsmission byter namn till Gotlands Stadsmission och ska utifrån det vara en resurs för behövande på hela Gotland.